Helgen som gick

_MG_7911-kopiera

Helgen som gick har varit riktigt trevlig. Lördag hade vi goda vänner på middag och självklart blev det lite sällskapsspel. I takt med att ljusen brann ner höjdes stämningen vid bordet och jag har inte skrattat så mycket på länge. Kramp i magen och tårar som rann, ja jäsiken vad roligt vi hade.

_MG_7927-kopiera

Medan maken hjälpte dottern med lite grejer på söndag förmiddag passade jag på att kolla in julmarknaden på Gammlia. Lite konstigt att vara där i fullt dagsljus, det ultimata är att få gå där när mörkret lagt sig och facklor och marschaller lyser upp vägen, men det gick bra det här med. Som vanligt fanns väldigt mycket att se och köpa. Fascineras lite över de som gör smycken av gammalt porslin, inte riktigt min stil, men de har fin fantasi. Men nog kan jag tycka att det är lite synd att sabba en fin Mon Ami-mugg eller Stig Lindberg-kopp.

_MG_8007-kopiera

Självklart måste en fackla fotas trots dagsljus.

_MG_8031-kopiera

Det var längesen jag drack en hederlig gammal svagdricka och inte blir det nu heller för flaskan fick stå kvar. Flaskorna som står till vänster innehöll Sockertoppsglögg, undrar hur sött det kan vara?

_MG_8054-kopiera

Den här killen gjorde nåt så annorlunda som att spå i tenn. Han hettade upp det i en skopa i elden, hällde sen ner det i kallt vatten och utifrån det mönster som bildades kunde han berätta saker. Intressant men jag avstod dock från spådomen. 😉

_MG_8038-kopiera

Det går ju inte att göra ett inlägg om julmarknaden utan att visa en bild på hästskjutsen som traditionsenligt skjutsar småttingar runt området.

Ja, då var helgen över och nu rullar dagarna på fort, snart är det jul. Voj voj, jag som inte hade tänkt stressa….

Helgbilden

Julkalendern dag 6

6

På vår sideboard ligger en liten julduk, en liten julduk som min mamma gjorde när hon gick i textilslöjden, fast på den tiden hette det nog nåt annat. Man kan se på utförandet att hon hade talang för det här med sömnad och hantverk. Många var de alster hon slet hårt med och som hon sen gav bort, för om nåt var stort på min lilla mamma så var det hjärtat. Duken har drygt 60 år på nacken och den tog jag hand om när vi tömde lägenheten efter mammas bortgång.

A´la Foto